Från världens första programmerare till de ledande tech-kvinnorna i Norden

Ada Lovelace anses av många vara världens första programmerare. Idag, 200 år efter att hon levde är andelen kvinnor bland programmerare bara 15 procent. Vem var Ada och hur kan vi få fler kvinnor att vilja jobba med teknik?  

Vi omger oss med teknik. Oavsett vad vi gör så finns det teknik bakom. Oavsett om vi ska ringa, handla, betala, resa, besöka doktorn och så vidare. Vi får till och med påminnelser om att andas och resa oss upp från olika appar. 

Ändå är det bara en tredjedel av dem som jobbar med teknik eller på tech-bolag kvinnor. Andelen kvinnor som utvecklar dessa lösningar är ännu lägre även om Ada Lovelace anses vara världens första programmerare. 

Vem var Ada Lovelace?

Lady Augusta Ada Byron King, grevinna av Lovelace, hennes fullständiga namn, föddes i England den 10 december 1815 och avled den 27 november 1852. 

I Norges stora nationalencyklopedi läser vi att Ada (matematiker och databehandlingspionjär) «skrev maskininstruktioner för Charles Babbages The Analytical Engine, en mekanisk dator.  Denna dator blev aldrig klar men instruktionerna hos skrev gör att hon av många är känd som historiens första programmerare.»

Programmeringsspråket Ada är uppkallat efter henne. 

Lovelace och Babbage försökte designa en mekanisk dator. Principerna för datorns logiska struktur motsvarar mycket av det som ligger till grund för dagens elektroniska datorer och Lovelace arbetade främst med principer för programmering. 

Den årliga Ada Lovelace-dagen 

I dag, lite drygt 200 år sedan Ada och Charles arbetade tillsammans med The Analytical Engine, är det långt ifrån jämlikt mellan könen inom teknikområdet, inte ens i de annars jämställda nordiska länderna. Enligt flera uppskattningar står kvinnorna för bara 26 till 30 procent av teknikjobben trots ironin att branschen uppfanns av en kvinna.

Adas berättelse visar att analytisk förmåga inte bestäms av kön. Det är hennes geni som banade vägen för hur datoranvändning fungerar idag. Det betyder att vi noga måste titta på de riktiga orsakerna till denna klyfta i hela branschen.

Journalisten Suw Charman-Anderson är en av många som bekymrade sig över kvinnors position i teknikbranschen och särskilt att kvinnor i teknikvärlden var osynliga. Därför tog Charman-Anderson 2009 initiativet och skapade Ada Lovelace Day, som infaller den andra tisdagen i oktober varje år.

Idag är Ada Lovelace Day ett världsomspännande firande av de prestationer som kvinnor har gjort inom STEM-industrin, vilket står för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Dagen handlar om att öka profileringen av kvinnor inom STEM. Förhoppningen är att vi genom att göra detta kommer att bidra till att skapa nya förebilder för kvinnor över hela världen! Detta kommer att bidra till att uppmuntra fler kvinnor att ta roller inom STEM-sektorer.

2018 grundades Ada Lovelace Institute av Nuffield Foundation, i samarbete med Alan Turing Institute, Royal Society, British Academy, Royal Statistical Society, Wellcome Trust, Luminate, TechUK och Nuffield Council on Bioethics. Uppdraget för Ada Lovelace Institute är att se till att data och AI fungerar för människor och samhälle.

Mångfald ger tillväxt

Cegal har under flera år haft tvåsiffrig omsättningstillväxt och en årlig försäljning på flera hundra miljoner kronor. 

- En hög andel kvinnor och en mångfaldig arbetskraft är en viktig anledning till att Cegal har haft en stark tillväxt och succé på marknaden, säger koncernchef Dagfinn Ringås på Cegal och fortsätter: 

Utan våra skickliga superhjältar skulle vi aldrig ha uppnått denna tillväxt. Och utan mångfald kommer vi inte att få tag på dessa superhjältar. Succé kommer bland annat från det jag kallar en gyllene mångfaldsmix.

Cegals koncernchef säger att mångfaldsmixen innebär skillnader i kön, ålder, erfarenhet, kulturell bakgrund och personlighet. Det ligger till grund för ett dynamiskt arbetssätt som är positivt och skapar energi. Därför har Cegal de senaste åren arbetat systematiskt med att öka andelen kvinnor både bland teknologerna och i ledningen. På Cegal är det ett strategiskt mål att bolaget ska ha 30 procents andel kvinnor 2025 och att 40 procent av de nyanställda 2022 ska vara kvinnor. 

Cegal har medvetet rekryterat kvinnor till teknikpositioner. Det har bland annat lett till att många av våra medarbetare har stått på pallen när Norges ledande tech-kvinnor har belönats de senaste åren. 

Vill du veta med om hur vi arbetar med hållbarhet? Läs här>